Liberalerna om Södertälje kommuns årsredovisning 2016
Särskilt yttrande i kommunstyrelsen
Fredag 31 mars 2017
Ärende/beslut
Kommunstyrelsen har i dag för egen del bedömt att samtliga hel- och delägda bolag har bedrivit sina verksamheter enligt fastställda kommunala ändamål och befogenheter.
Vidare har kommunstyrelsen föreslagit att kommunfullmäktige godkänner årsredovisningens båda delar, förslag till reviderad budget och att 401 miljoner kronor ”avsätts till det ackumulerade balanserade resultatet för att garantera en långsiktigt jämn servicenivå för kommuninvånarana”.
Bakgrund
Kommunens resultat 2016 är plus 416 miljoner kronor, enligt balanskravet 370 miljoner kronor. Ackumulerat balanserat resultat är 856 miljoner. Kommunen och dess bolag har ett resultat på en dryg miljard, 1 071 miljoner. Nettokoncernskulden per invånare har minskat med 23 300 kronor per invånare till 146 500 kronor per Södertäljebo. Södertälje kommun når en ”God Ekonomisk Hushållning” med utgångspunkt från fullmäktiges mål. Nämnderna redovisar sammanlagt ett överskott på 31 miljoner kronor.
Kommunstyrelsens kontor konstaterar dock att analysen av nämndernas resultat försvåras av att det saknas nyckeltalsjämförelser med andra kommuner, liksom analyser av kostnadsnivåer, volymutveckling och verksamhetsresultat.
I delårsbokslutet augusti 2016 uppdrogs Enhörna kommundelsnämnd och äldreomsorgs-nämnden att vidta ytterligare åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Enhörna har inte gjort någon återraportering, medan ÄON meddelar att kostnadsökningen för kommunals avtal blev 6,1 miljoner kronor och att lagd budget håller. Omsorgsnämnden beviljades i delårsbokslutet augusti 2016 att gå back 5,3 miljoner med hänvisning till pågående effektiviseringsarbete. Resultatet blev dock minus 10,4 miljoner utan närmare förklaring eller förslag till åtgärder.
I delårsbokslutet augusti 2016 gavs även de nämnder i uppdrag som berörs av fullmäktiges program ”Mål och riktlinjer för privata utförare 2016-18” att inkludera externa utförare i sin redovisning av måluppfyllelsen i årsbokslutet. Det har man inte gjort utan i huvudsak redovisat måluppfyllelsen för verksamhet i egen regi.
Liberalernas bedömning
Finansiell analys
Det måste vara varje lokapolitikers dröm att på lokaltidningens löpsedel läsa ”Kommunen gick 1 miljard plus”. Det är historiskt resultat, men skärskådas siffrorna nyanseras bilden något. Kommunens resultat är 416 miljoner kronor. Drar vi från extraordinära intäkter, bland annat realisationsvinster, stannar resultatet på beskedligare men anständiga 239 miljoner. Lejonparten av bokslutets 1 071 miljoner kronor står med andra ord Telge AB för.
Telgekoncernens osedvanligt goda resultat förklars av konsolidering, låga räntenivåer, försäljningar av fastigheter och bolag samt frånvaro av negativa överraskningar i form av stormar, extrema elpriser, översvämningar och kreditförluster.
Södertälje kommuns årsredovisning illustrerar, vid sidan av hårt internt arbete, att svenskt näringsliv går som tåget, med rekordhög sysselsättning och följaktligen goda skatteintäkter, omfattande skatteutjämning och utökade statsbidrag till kommunsektorn.
Kärnverksamheterna redovisar sammanlagt ett överskott på 31 miljoner kronor, men där såväl omsorgsnämnden som socialnämnden har röda siffror på sista raden. Omsorgen går back med 10,5 miljoner och socialtjänsten med 35,1 miljoner. I det senare fallet bör kraftiga kostnads-ökningar för köp av institutions-, familje- och jourhemsplaceringar stämma till eftertanke.
För en långsiktig hållbar ekonomi krävs fortsatt strålkastarljus på kommunkoncernens skuldberg och förmåga att finansiera investeringar inom eget kassaflöde. Låneskulden har sjunkit, från 11,7 miljarder kronor 2012 till 8,5 miljarder 2016. Lägre låneskuld ger lägre räntekostnader, viktigt att beakta i det långa loppet – trots de historiskt låga räntorna i dag.
Vi välkomnar att skulden per Södertäljebo har minskat med drygt 23 000 kronor, från 170 000 till 147 000 kronor. Detta arbeta får inte avstanna. Skulden måste pressas ned ytterligare, eftersom Södertäljeborna i det här sammanhanget fortfarande tillhör de högst belånade i landet. Nya investeringar måste noga övervägas och i allt väsentligt finansieras genom egna medel inom dotterbolagen och strategiska försäljningar av kommunal egendom.
Sjukfrånvaro
Andelen långtidssjuka har minskat, medan andelen korttidssjuka stigit. Glädjande nog har både mäns och kvinnors sjukfrånvaro, inom alla åldersintervall och inom alla kontor för utom kultur- och fritid, minskat under 2016. År 2014 var sjukfrånvaron 7,6 procent, den steg till 8,2 2015 och sjönk till 7,2 förra året. Förhoppningsvis har vi bevittnat ett trendbrott när vi nu närmar oss kommunfullmäktiges mål på 5,0 procent. En vällovlig tolkning är att det treåriga projektet ”Hållbar Arbetshälsa” redan satt avtryck i organisationen. Det är angeläget att vi inte slår oss till ro och inväntar slutresultatet. Framgångsrika åtgärder måste implementeras under resan gång, titta till exempel närmare på de av Liberalerna föreslagna hygienombuden vid våra förskolor.
Socialnämnden
Socialnämndens underskott uppgår till drygt 35 miljoner kronor. Det beror framförallt på höga kostnader för köp av institutions-, familje- och jourhemsplaceringar. På Liberalerans initiativ gav kommunstyrelsen 2015-11-03 stadsdirektören i uppdrag att undersöka möjligheten att införa volymavstämningar för placeringar inom socialnämnden.
Utredningens slutsats blev dock ”att inte rekommendera ett sådant system, eftersom en volymavstämning med låg träffsäkerhet riskerar att göra socialnämndens arbete svårare än de möjligheteter som ges inom ramen för dagens mål- och budgetprocess.” Vi såg uppenbara fördelar att i likhet med den pedagogiska verksamheten och omsorgen om personer som omfattas av LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) göra volymav-stämningar ett par gånger per år. Det relativt kraftiga underskottet inom socialtjänsten gör att vi åter vill peka på vårt förslag.
Utbildning
Utbildningsnämnden redovisar ett överskott om 19 miljoner kronor samtidigt som paradoxalt nog en gymnasieskola och flera grundskolor går med underskott. Trenden att allt fler elever går i frigymnasier eller kommunala gymnasieskolor i andra kommuner håller i sig. Vi bedömer att ett aktivt skolval på alla nivåer har fördelar för både kommunen och den enskilda eleven. Den hårdnande konkurrensen ställer dock tuffare krav på våra egna verksamheter. Det är glädjande att såväl meritvärden som behörighet till gymnasieskolan ökat. Vi får emellertid aldrig luta oss tillbaka utan måste ständigt se över våra profiler och utbud samt målmedvetet sträva mot en kunskapsskola med arbetsro – där både elever och lärare trivs.
Arbetslivsnämnden
Arbetslivsnämnden redovisar ett överskott om drygt 22 miljoner kronor, där huvuddelen hänförs till gymnasial vuxenutbildning. Det är naturligtvis högst otillfredsställande mot bakgrund av det stora behovet av matchning och kompetensutveckling hos många kommuninvånare. Vi kan här bara instämma i ekonomiavdelningens skarpa kritik när man skriver att ”Det är av största vikt att nämnden tar fram en plan både för att kunna säkerställa en korrekt redovisning och att verksamheten nyttjar de resurser man erhållit fullt ut för att kunna bidra till att fler Södertäljebor ökar sin konkurrenskraft och egenförsörjning”.
Kommundelsnämnderna
Samtliga kommundelsnämnder – Enhörna, Järna, Mölnbo-Vårdinge och Hölö-Mörkö – gör överskott, i första hand inom äldreomsorgen. Det stärker oss Liberaler i tron på en decentraliserad organisation, där besluten fattas nära kommunmedborgarna. Vi beklagar majoritetens beslut att vid årsskiftet lyfta av ansvaret för just äldreomsorgen från de fyra kommundelsnämnderna.
Oroande obstruktion
Vi förvånas över ekonomiavdelningens konstaterande, att uppmaningen i delårsbokslutet augusti 2016 till de nämnder som är berörda av fullmäktiges program ”Mål och riktlinjer för privata utförare 2016-18” att inkludera externa utförare i sin redovisning av måluppfyllelsen i årsbokslutet inte hörsammats. Man har främst redovisat måluppfyllelsen för verksamhet i egen regi. Det är anmärkningsvärt, då till exempel de externa utförarna inom hemtjänsten uppvisat både högre kundnöjdhet och kostnadseffektivitet jämfört med den egna verksam-heten. Obalansen mellan hemtjänst i egen respektive privat regi har till och med ökat.
Södertälje den 31 mars 2017
Mats Siljebrand (L) – ledamot
Metin Hawsho (L) – ersättare