Montera inte ned kunskapsskolan

Färre och digitala nationella prov föreslås från statligt håll. Mindre rättningsbörda för lärarna välkomnas av Liberalerna, men tumma inte på fokus på skolresultaten.

Nationella prov är ovärderliga i betygssättningen, eftersom de ger en jämförbar bild av elevernas inhämtade kunskaper. För illa förberedda elever kan de dock utgöra ett stressmoment och för lärarna innebär de definitivt ett tungt merarbete. Därför har en översyn av provens utformning inletts.

En utredare föreslår att antalet prov ska bli färre. I SO och NO (samhälls- och naturorientering) ska testerna inte längre vara obligatoriska. Och i grundskolans årskurs 3 riskerar de att få stryka på foten för ett flummigt, nationellt bedömningsunderlag.

Liberalerna menar att det här vore en synnerligen olycklig utveckling. Av alla utbildningsreformer som den tidigare alliansregeringen genomförde var det här en av de allra viktigaste. Tidiga nationella prov fokuserar nämligen på kunskapsresultaten, vilket skapar förutsättningar att tidigt fånga upp elever som behöver extra hjälp och stöd. Devalveras de nationella proven, ja då lever kunskapsskolan farligt.

En digitalisering av de nationella proven diskuteras också. Det kan minska såväl kostnader som administration, inte minst det grannlaga och tidskrävande rättningsarbetet för landets alla lärare.

Men nyordningen ska föregås av en utdragen försöksverksamhet, där den nya modellen utprovas och förankras av professionen. Först framåt 2022 kan lärarkåren räkna med att lämna det analoga förfarandet bakom sig – och få mer tid för eleverna. Liberalerna menar att det är en oacceptabel fördröjning.

Om vi ska lyckas höja måluppfyllelsen måste vi bygga vidare på kunskapsskolan, inte montera ned den. Det är högst tveksamt om resultaten förbättras om vi avskaffar de nationella proven – kunskapen blir ju inte bättre med automatik bra för att man slutar mäta den.

MATS SILJEBRAND (L)
ledamot, utbildningsnämnden

Publicerad i Länstidningen den 7 april 2016