Liberalerna slår vakt om frihetsreformen

Orosmolnen tornar upp sig över en av de viktigaste frihetsreformerna i modern tid – LSS. Det var liberalen Bengt Westerberg, socialminister i den dåvarande borgerliga regeringen, som drev igenom Lagen om Stöd och Service för vissa funktionshindrade under tidigt 90-tal.

Syftet var att säkra att varje individ som är i behov av assistans får stöd och verkligt inflytande över sin vardag. Det var på sin tid revolutionerande och ledde till att människor, vars liv tidigare varit starkt begränsade, kunde delta i samhället på mer lika villkor.

Det är därför med bestörtning vi får signaler om att denna lagstiftning börjat tillämpas allt mer restriktivt. För ett drygt år sedan lämnade den S-märkta barn-, äldre- och jämställdhetsministern Åsa Regnér, nya direktiv till Försäkringskassan. Budskapet var tydligt, att begränsa den personliga assistansen för funktionsnedsatta. Statsrådet dikterade att Försäkringskassan ”ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar”.

Kravet har fått effekt. Med stöd av regeringens signalpolitik och domar från Högsta förvaltningsdomstolen gör myndigheten allt stramare bedömningar. Formuleringarna mjukades visserligen upp något i regleringsbrevet för 2017, men det ändrade inte något i sak. Många människor med funktionsnedsättningar har därför fått sämre stöd och förutsättningar för att leva så normalt som möjligt.

För 10 år sedan fick 30 procent av alla nya ansökningar om assistanshjälp avslag, idag rör det sig om 70 procent. Det totala antalet beviljade timmar har sjunkit drastiskt – hand i hand med de rödgrönas trovärdighet i frågan.

En besparing för staten är nödvändigtvis inte en besparing för samhället. De hjälpberättigades behov kvarstår, oavsett vad Åsa Regnér säger. Sondmatning är till exempel en insats som numera inte anses möta grundläggande behov.

Larmrapporterna duggar tätt. Föräldrar kämpar för att deras barn ska få rätt hjälp för att överleva. Vuxna kämpar för assistans för att kunna arbeta eller studera. Förtroendevalda kämpar för gruppens rättigheter. Men i Malmö avled en kvinna ensam på en toalett på grund av att hennes ledsagning dragits in – ett beslut som senare visade sig felaktigt. Det är vad ”begränsad timutveckling” innebär i praktiken.

När assistanstimmarna dras ned tvingas kommunerna rycka in med försörjningsstöd, hemtjänst och boendeplatser. Liberalerna kräver därför besked från de politiskt ansvariga vid kommande fullmäktigemöte om utvecklingen i Södertälje.

Vi behöver få svart på vitt på hur brukares livskvalitet, närstående och assistenter, liksom kommunens ekonomi, påverkas av regeringens nedskärningar inom LSS.

Mats Siljebrand (L)
gruppledare

Kjell Westerberg (L)
ordförande

Publicerad i Länstidningen den 24 april 2017