Vankelmod om valfrihet i (S)kolan

Skolkommissionen slår fast att valfrihet är positivt och att friskolor har kommit för att stanna. Det är raka besked, i bjärt kontrast till den socialistiska majoritetens ambivalenta hållning till det fria skolvalet.

Liberalerna gläds åt att kommissionen anslutit sig till friskolekommitténs bedömning att såväl valfrihet som fristående skolor är bärande element i dagens utbildningsväsende. Ett aktivt och fritt val kan både öka kvaliteten på undervisningen och minska boendesegregationen. Beslut om vilken skola som passar eleven bäst ska tas hemma vid köksbordet – inte i kommunpolitikernas sammanträdesrum.

Åtta av tio anser att det är rätt att man kan välja vilken grundskola som barnen ska gå i. Men förra året väckte den rödgröna regeringen tanken på ett kommunalt veto, det vill säga att lokalpolitikerna ska kunna stoppa nya skolor. Detta trots att Miljöpartiet tidigare sagt att det skulle få drastiska konsekvenser, inte minst på landsbygden.

Resultatet var slående, eller snarare nedslående, när det undersöktes hur socialdemokratiska företrädare i kommunerna agerat vid förfrågningar om nya friskolor. Om vetorätten existerat hade 9 av 10 friskolor i S-kommuner under förra mandatperioden inte ringt in vid terminsstart. I Södertälje skulle två ansökningar fått rött ljus.

Förra året nobbade majoriteten i utbildningsnämnden Internationella engelska skolan, medan Liberalerna och övriga allianspartier yttrade sig positivt till Skolinspektionen. I motsats till vänstertrion såg vi möjligheterna att bredda utbudet av utbildningar och profiler för Södertäljes elever – vilket även inspektionen gjorde.

Men efter en kovändning välkomnar nu även utbildningsnämndens S-märkte ordförande Engelska skolans ankomst. Men vad fick egentligen vågskålen att tippa över, att sälja tomställda lokaler som tickar pengar eller omtanken om Södertäljes elever?

Skolsystemet pressas hårt av många nyanlända barn och ungdomar. Att då försvåra nyetableringar blir närmast kontraproduktivt. Ett kommunalt veto skulle dessutom spä på segregationen, eftersom elevens bostadsadress får en avgörande roll för skolgången.

Socialdemokraterna hävdar att kvaliteten i skolorna är viktig, men när de rödgröna ska rösta så är det ändå ideologin och motståndet mot fristående skolor som avgör. Det visade sig nyligen, då utbildningsnämnden återigen skulle yttra sig till Skolinspektionen, nu över S:ta Ragnhildsgymnasiets önskan att stuva om i programutbudet. Majoriteten gjorde tummen ned, eftersom den enögt lyfte fram eventuella negativa konsekvenser för de kommunala gymnasierna. Vi argumenterade för en win-win situation, där fler av våra egna studenter väljer att gå kvar i Kringelstan och där elever från andra kommuner tar pendeln hit. Men hur länge dröjer det innan S-V-MP gör en 180-graders gir om Ragnhildsgymnasiet?

Och Elof Hansjons (S) sågar även kommissionens slutsats om att obligatoriskt skolval kan motverka segregation (LT den 17 maj). Spänningen är därför på topp om hur majoriteten tacklar utbildningskontorets förslag om att alla vårdnadshavare inför läsåret 2017/18 ska göra tre aktiva val av kommunala skolor. Ett av motiven är just att ”Ett flexiblare valsystem kan bidra till att elevrörligheten mellan skolor ökar, vilket kan minska eventuella negativa konsekvenser till följd av till exempel bostadssegregation.”

Liberalerna förordar naturligtvis att även friskolorna ska ingå i utbudskatalogen. Väntar en om(S)vängning även i skolvalet?

MATS SILJEBRAND (L)
gruppledare

ledamot, utbildningsnämnden

Publicerad i Länstidningen den 27 maj 2016