Skolkommissionen missar kunskapsuppdraget

Skolkommissionen har med buller och bång presenterat sitt slutförslag. Tyvärr missar kommissionen den kanske viktigaste poängen med sitt arbete – att fokusera på skolans kunskapsuppdrag.

Inga skarpa förslag finns som tar itu med skolans verkliga problem; bristen på kunskap, lärare och arbetsro i klassrummen. Istället föreslås inskränkningar i föräldrars och elevers rätt att själva välja skola.

Valfriheten sätts på undantag. Närhetsprincipen skrotas till förmån för lottning till populära skolor. Samtidigt tas resurser från lågstadielyft, sommarskolor, läxhjälp och elevhälsa, som trollas fram till nya statsbidrag. Det som beskrivs som offensiva satsningar är med andra ord inga nya pengar utan helt enkelt neddragningar på andra områden inom skolan. Och den misslyckade kommunaliseringen biter sig envist fast.

Svensk skola behöver så mycket mer. Det krävs kunskapsreformer, tidigare betyg och tioårig grundskola. Det krävs studiedisciplin och ”katederundervisning”. Det krävs nationella prov även i framtiden. Och det krävs ett ökat statligt ansvar för att garantera en likvärdig skola – i hela landet.

Nyanlända barn måste få samma chanser att lyckas som alla andra. Därför ska skolplikten vid behov kunna förlängas och sommarlovet kortas. För lärarna gäller fler karriärmöjligheter, rätt till vidareutbildning och högre löner.

Kunskaperna i den svenska skolan har sjunkit i 25 år. Efter åtta år av liberal skolpolitik med tydliga kunskapskrav såg vi ett trendbrott. I december presenterades resultaten från PISA 2015, som visade att de svenska elevernas kunskaper förbättrats för första gången sedan vi började delta i undersökningarna. Men det räcker inte. Sverige ska upp till tio i topp. Det är fortsatt hårt arbete väntar, inte minst för att höja läraryrkets status.

Om Skolkommissionen hade varit det minsta intresserad av att varaktigt höja resultaten borde den ha tagit PISA-studien på större allvar. Med en djupanalys i bagaget hade man kunnat bygga vidare på de reformer som alliansregeringen genomförde. Mycket talar för att legitimeringen av lärarna, den nya läroplanen, betygen i årskurs sex och de nationella proven i årskurs tre krattade manegen för vändningen.

Svensk skola behöver mer av liberala kunskapsreformer, annars äventyras trendbrottet i den senaste PISA-mätningen.

Mats Siljebrand (L)
ledamot, utbildningsnämnden

Publicerad i Länstidningen den 25 april 2017