Fungerande vård är viktig för integrationen

Stockholms läns landsting tar ett helhetsgrepp kring integrationsfrågorna för att bättre möta vårdbehoven och öka förutsättningarna till god hälsa i befolkningen.

God hälsa är en förutsättning för att aktivt kunna delta i arbetslivet och bidrar i förlängningen till bättre integration. Omvänt minskar möjligheterna till arbete när ohälsan ökar, med ökad risk för till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och ett långvarigt utanförskap. Genom förebyggande och rehabiliterande insatser ser landstinget till att främja individens förmåga att arbeta, och komma tillbaka i arbete.

De många husläkarverksamheterna som är navet i primärvården är ovärderliga i det hälsofrämjande arbetet. De ska i enlighet med arbetslinjen erbjuda patienter med ohälsosamma levnadsvanor och risk för psykisk ohälsa, så som utmattningssyndrom, aktivt stöd. Den senaste satsningen på primärvård tar även höjd för socioekonomiskt utsatta grupper.

En idé som Liberalerna har lanserat tidigare är att införa hälsoambassadörer som kan förmedla vårdinformation till asylsökande, nyanlända och invånare som av olika skäl ännu inte kommit in i samhället. Och varför inte i samarbete mellan exempelvis vårdcentraler, föreningar och kyrkor.

I Botkyrka finns ett liknande koncept där cancervården samarbetar med civilsamhället i syfte att sprida kunskap om cancerscreening. Så här långt har projektet uppvisat bra resultat vad gäller ökad chans för tidig cancerdiagnos för de patienter som har tagit del av informationen. Samtidigt har projektet även skapat nya arbetstillfällen.

Som ny i Sverige är det angeläget med hälsoundersökning. De är kostnadsfria och landstinget ser över möjligheten att utöka med uppföljande hälsosamt. Även anhöriginvandrare behöver kunskap om sjukvårdssystemet.

Primärvården och husläkarmottagningarna har onekligen en viktig roll inom asylsjukvården. Kunskapen hos vårdgivarna behöver vara hög, framför allt för att tidigt identifiera psykisk ohälsa och posttraumatiskt stressyndrom. Därför ser vi till att utveckla landstingets transkulturella kompetenscentrum.

Barnavårdscentralerna behöver också ha en god kunskap i att möta och stötta föräldrar som tidigare upplevt trauman, exempelvis människor som drabbats av krig och grymhet. Glädjande är att de kommer att förstärkas med bland annat bättre telefonrådgivning nästa år.

Det så kallade Rinkebyprojektet, där landstinget samarbetar med staden kring förebyggande mödrahälsovård, barnhälsovård och föräldrarådgivning, är också viktigt att lära av. Det stärker barnen och föräldrarna som individer och familj.

Vad gäller tandhälsan blir den allt bättre för barn och ungdomar, men det finns skillnader mellan olika geografiska områden och patientgrupper. Därför ska landstingets preventionsprogram i områden med sämre tandhälsa fortsätta.

Vi ser positivt på familjecentraler, bland annat den senaste i Södertälje. Familjecentraler och liknande former av samarbete mellan olika huvudmän för vård och omsorg är viktiga för kvalitets- och kompetensutveckling samt trygga arbetsplatser.

Integrationsfrågorna är viktigare än någonsin och därför är det angeläget att landstinget förbättrar tillgängligheten i vården och utvecklar verktyg för att individen ska kunna ta större eget ansvar över sin egen hälsa.

Genom mer valfrihet och egenmakt till patienten och medborgaren skapar vi förutsättningar för ett mer inkluderande samhälle.

Ninos Maraha (L)
vice ordförande i landstingsstyrelsen och vice gruppledare

Publicerad i Länstidningen den 23 oktober 2017