Från en kamp för rösträtt till kamp mot hedersvåld
Vår liberala feminism betyder att kvinnor och män ska ha samma friheter, skyldigheter och möjligheter att forma sina liv.
Torsdag 8 mars 2018
Mars 1918, för 100 år sedan. Ute i Europa går första världskriget mot sitt slut. Här hemma i neutrala Sverige står en annan, oblodig, slutstrid. Det är kampen för allmän och lika rösträtt för alla landets kvinnor, som drevs av en grupp frisinnade, självständiga och liberala kvinnor.
Rösträttskampen skildras i den populära TV-serien ”Fröken Frimans Krig”, som sänts efter jul de senaste fyra åren. TV-serien är, förstås, delvis fiction, men också dokumentär verklighet. Fröken Friman själv hette Anna Whitlock, en affärskvinna som startade Whitlockska samskolan i Stockholm.
Hon omgavs under den långa kampen av en grupp starka liberala kvinnor – bland dem Ann Margret Holmgren, Karolina Widerström och, inte minst, Nobelpristagaren Selma Lagerlöf.
Svenska kvinnor fick rösträtt till valet 1921. Men kampen för jämställdhet och för den liberala grundsatsen om alla människors lika värde fortsätter – idag med Gulan Avci och Nyamko Sabuni som ett par av de ledande namnen.
Detta avspeglar sig i det Liberala partiets kvinnoprogram. Några axplock:
Stärk kvinnors ekonomiska frihet och självständighet. Alla kvinnor behöver ett ”fuck-of-kapital” på banken. Egna pengar innebär att du är fri att leva det liv du vill leva. Lika lön för samma arbete är en självklarhet.
Främja kvinnors hälsa genom livet. Kvinnor ska inte felbehandlas. Det behövs mer kvinnoforskning.
Bekämpa mäns våld mot kvinnor. Om kvinnor inte är fria från våld kan ett samhälle inte andas frihet.
Förpassa hederskulturen till medeltiden. Svensk lag ska skydda alla invånare. All form av kulturrelativism ska bekämpas.
Vår liberala feminism betyder att kvinnor och män ska ha samma friheter, skyldigheter och möjligheter att forma sina liv.
Karin Eklind (L)
Ann Westerberg (L)
Publicerad i Länstidningen den 8 mars 2018